26 januari 2016

DIVERSE HISTORIA : Projekt tillsammans med Malin Ida Eriksson

Det började med små samtal om att göra något tillsammans. Interagera våra tankar och objekt.
Startpunkten blev att vi förflyttade gamla och nya keramiska objekt från våra verkstadsplatser på HDK ner till ett projektrum i källaren. Rummet blev fyllt av runda former, objekt med insidor, hål, utforskanden av ett inuti landskap. Det var de egenskaper vi såg gemensamt i våra objekt. Samtalet gick vidare medan vi såg med nya ögon på sina egna objekt och den andres.

Vi satte upp fyra uppgifter för oss själva:
- välja ett objekt av den andra och repetera formen tre gånger.
- spela in ljud när vi möter objekten taktilt
- skriva om några objekt under begränsad tid
- göra en film där våra kroppar integrerar med objekten

Uppgifterna kom efterhand under gemensamma funderingar både impulsiva och med eftertänksamhet.

Vi valde att kalla projektet "DIVERSE HISTORIA". Då vi snubblade över denna lapp. Diverse historia, att alla objekt alltid har olika historier för alla människor, genom att aktivera olika sinnen kan historierna komma fram.

Bild från den färdiga installationen med film projektion. I rummet spelas ett ljud upp, som vi spelat in då vi på olika sätt mötte objekten, ljudet av det taktila.

Under arbetsprocessen...

Del av den färdiga installationen. På arbetsbordet ligger även våra anteckningar och texter.

Del av den färdiga installationen.
Del av den färdiga installationen, samt en av de konstellationer vi skrev om.

diverse historia from Emma Rissanen on Vimeo.

Videon projicerades på en vägg i utställningen. Redigerad ihop med ljudet som gick separat under utställningen.
Aktivera tanken om objektens möjliga historier.

Nedan följer de tre texter vi skrev. Vi testade att alternera uppläsningen precis när vi skrivit de, det direkta valet fick vara kvar och enbart några få justeringar i texterna efteråt. Vi märkte att då skapades en spänning mellan våra sätt att uttrycka oss, nya meningsinnehåll bildades i mellanrummet. Den överstrukna texten läste en av oss, den andra läste den oöverstrukna texten.
Under vår vernissage läste vi upp alla texter.


Diverse historia : Text 3

diverse som i vad som

pelare
kupol
kupoler
bägare

diverse som i olika

öppet
stängt

diverse som eventuellt oidentifierat

halvöppet

vet exakt, men på ett ungefär

halvstängt

det är inte så lätt

fragment stad

att veta hur olika upplevelser skulle bli
beroende på under vilket valv jag går


diverse historia

vilket träd jag står under

över ett gäng minnen
ett knippe
som vissnat men doftar än
trots dammet

diverse historia

elektronpar i kloner

alla olika

mer än bägarens kapacitet

kanske att jag inte kan hitta likheter i allt

kupolen som uppochnedvänd bägare

jag måste inte

fylld med luften
sträva uppåt

om jag lägger spår efter varje fotsteg där jag gått
kanske någon hittar dit jag är

med öppet tak

där jag var
delvis

dit jag vill

mörka bägare

lägger nya spår

om du faller ner

skriver om historien
på sitt sätt

där det är mörkt kan vi gå runt
gå vilse

om du inte ser luften

är vägen svår

kanske hittar vi varandra

en knippe tankar
som doftar än

kanske inte

diverse historia

men någon gång hittar vi ju ut ändå

trots den hinna av damm

det mörka symboliserar inte bara det som är dåligt

d i vers e hi stor i a
du i ver e hi stor i a

jag kan trivas där

jag med



Diverse historia : Text 2

Den här gången ser jag fler former som påminner om varann

linjer ner i geggan

formerna kan också vara mellanrumsformer

linjer inåt mot mitten

jag ser kullar, jag ser dalar

det matta som aldrig rinner av
det flottiga som alltid rinner av

man kan falla här
vräka ut sig

jag vill gå in där

välvd inåt

kanske vill jag känna hur det känns att falla just där

viljelöst

i det landskapet

vilja

jag ser möjligheter att ropa

mjuka & kalla

att höra mitt eget eko

att inte beröra

ner i hålen vill jag skrika

gröntsvart

jag tror inte att det ser ut såhär någonstans i den yttre världen, men kanske ibland i den inre

fastnar ej

jag ser rörelser

vad mosas lättast?

Undrar hur det skulle kännas i kroppen om jag skulle fläka ut mig sådär
sköra i det hårda

upp och runt och ner och upp igen

som en dansrörelse
som smält
som växt
som sjunkit
som stelnat
rosa knottror

jag tänker på öken och att det nog är tomt där

kontrast skärpa

och kallt på natten

bildar svart

ett av objekten glänser av ljuset
jag tänker på reflektionen

myller av guld



Diverse historia : Text 1

det inre och det yttre

jag ser 5 objekt , (eller ca 24 beroende på)

gömmer det inre
blottar det uppsvällda

objekten varierar i storlek, men känns ungefär lika monumentala trots att jag förstår att två är större och tre mindre

magnetiska fält

man skulle kunna beskriva dem som ”naturfärger”

nästan ihop

ett av objekten är mer figurativ än de andra (beroende på vad man menar med figurativ)

klusterkaos

fyra av objekten har något form av möte medan det sista uppfattas ensamt

tom på känslor

strukturerna på objekten varierar

fylld av avsaknad av känsla
fylld av tomhet

ett är strävt
jag skulle fastna lite med handen om jag drog den över det

sakta närmar sig

ett av objekten dammar när du rör det på fel ställen

dras klustret inåt,
eller är det klibbigt
ihop i motsträvan?

eller rätt ställen, om det nu är det jag vill uppnå

ett objekt saknar

alla objekt har inuti och utanpå

avsaknad

det definieras av luften

eller osynlig

objekten ringar in luften

vad är nästa sekvens?

två består av det (på insidan)

explosion

ett släpper det igenom sig och det sista har luften som inringning

utsmältande
vridning till bristning

man skulle kunna säga att de har ingenting som gemensam nämnare

ihopdragning
dragningskraften

man skulle också kunna säga att de har allt som gemensam nämnare

magnet-studs

jag tänker att man skulle kunna se luften som allt

händer som blir desperata
rotar gräver härjar
efter insidans kliande klusterkaos

då luften är ett tecken på att vi lever

eller som motpol

jag kan ha lite svårt att

sandsten blir till porslinsmage
med klänning i slitet matt
håret blir huvudet, tanken

bestämma mig för

avklippt sträng till livet

om alla möten

blundande lek

är önskade för alla parter

låta ögon öppnas i alla sinnen

i de objekt som gestaltar ett möte

osynligmagnetpåverkan

släta råa blanka torra flagniga matta steniga lena hårda

jag skulle fastna lite med handen

alltid hårt jämfört med

händer som blir desperata

mjuka kroppen

alltid böljande efter

tankar känslor upplevelser